headbang

Ja, kära brillos.
Där hänger ni i min hall och väntar på bättre tider.
Det gör jag också. Eller iallafall lite mer oregniga.
Att jag ens tog mig till jobbet idag är en merit jag kommer leva på ett tag. Gud hade kraft i sina lungor och jagade mig hela vägen till studion.

Jag tycker ändå jag klarar november förvånansvärt bra. Kanske för att jag vägrar leva i nuet utan ser bara fram emot advent, julmys, levande ljus, filtar, glögg... the shit. Disskuterade med Fia igår om när man får hänga upp adventsstjärnan. Hon ville ha upp den snarast. Jag vet en till som vill. Hrmnm, host, Jonas,.. host. Samme man som vägrar ta ner stjärnan förrän semestern närmar sig.

Idag åkte stora sopsäcken fram. Ner åkte ett par inte så jättehela converse (jag vet att du jublar nu mamma), min kära fläkt som stått trasig i garderoben ett tag och en hel hög massa annat. Sommarskorna åkte in i garderoben och jaa, hela själen kändes snäppet renare.
Hur kan det vara så skönt att slänga grejer?

Nu har jag spenderat kvällen med Fia och Sveriges fotbollsgrabbar.
Fia live o resten genom en dumbruk.

Zlatan blev historisk. Precis som Obama.


Alltså.
Det där med tvätt.
Jag vet att jag tjatar. Sluta läs om du vill då. MEN.
Vad har det där rummet emot mig?
Jag går ner. Nöjd som fasen över att få tag på en maskin. Slänger in allt. Trycker på start, och går ut o springer 45 minuter.
Väl tillbaka i tvättstugan, svettig som få, och nöjd med att ha gjort nåt bra medan tvätten blev ren så... ICKE.
Tvätten var bara blöt.

"Ja men, den där maskinen är ju sönder" säger grannkvinnan.
"Jaha, o hur ska men veta det då? En lapp hade ju varit finemang."

Så. Tvätten lekte Niagarafallen. Alla maskiner var upptagna så den fick bada i min IKEA påse till klockan tio.
Sen snodde jag åt mig en fungerande tunna. O får hämta det imorgon.
Ilandsproblem. Yes. Men jag har iallafall skrivit en tydlig lapp och ringt vaktis så ingen annan granne ska bli ledsen.

Karma till mig.

Idag har jag haft energi för ett helt kompani.
Kan bero på att jag la mig nio igår.
Vilket kan bero på att jag startat en vana: att inte komma hem före klockan fem på söndag morgon.
Vilket är en vana jag bör bryta.

Men. Tjadå.

Snart är du min, bara min. Lilla fina du.




-------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Idag blev jag dumpad av Jonas.
Jag fick gå till gymmet ensam. Fattar ni vad det innebär? Liten, ensam o övergiven bland testosteronstinna män, med anabola-armar o farliga tatueringar. Typ.

Jag har också givit mig själv ett tant-poäng idag.
Inget att skryta med.
Josse har mailat mig recept på fisksoppa som jag nu så duktigt gjort.
Hur övervuxet är det inte att be henne maila mig ett fisksopperecept?
Hur som helst så vart det grymt gott.
Så det så.


Imorgon är det åter Dans på Logen.
La Sombrita ska få sig ett välförtjänt besök.
I am längting.

Jag väljer att visa er hur städad och lugn helgen var.
Också.


Ja.
Helgen var fantastisk.
Uppdatering av allas liv. Träffa Rikard och Lisa. Babbel babbel. Shopping. Bastubad med given öl. Babbel babbel. Middag. Sång. Dans. Inflyttningsfest. Träffa Oskar. Mer dans. Babbel. Utgång. Snubbel. Hemgång. Babbel. Promenad. Babbel. Film. Tystnad. Lussekatt. Babbel. Avsked. Fan. Sakna.

Ett stort ämne har varit romantik.
I diverse former. Vad det mest romantiska vi upplevt är. Samt gjort mot andra. Tydligen är vi inte så sjukt romantiska. Kanske lite då och då men... Vissa saker slår vi inte.

Vi kom fram till att grönsakmackor kan vara galet fullt av romantik. Att städning kan vara det. Att en wettexdukshållare är vackert. Att det är farligt romantiskt med någon som tar flyget hem från London för att träffa dig...
Ja. Vi pratade om annat också. Vi har skrattat ihop. Och gråtit. Och kramat. Och förklarat. Och funderat. Och överlagt. Och kommit fram till... Och vänt på det. Och vänt tillbaka det.

Det är så vi gör. När vi ses.
Vi kör igenom ett halvt liv på en fre-lör-sön.
Och det finns alltid mer att säga.


Man är så glad att det finns vissa personer här i världen som man vet alltid stannar.
Och som aldrig kommer gå före något annat.

Vilken brudkväll.
igen igen igen.
Dans På Logen is the shit.

En blandning av massa skit. I en oförklarlig ordning. Under ett tak.
Det är så denna bloggen kommer bli idag. Det är nog ändå bara mor o far som läser.
Och dem pratar jag ju med ca 2 ggr om dagen så för dem inget nytt.

Meeeeen.

Jag har en fråga: Vem fan är Blondinbella? Får jag vara BrunettBagnes?
En fråga till: En torktumlare heter väl just torktumlare av den enda anledning att den ska... just det, torka? Hrrmf. Funkar ju sådär.

Såg på Hellström-programmet idag.
Bra var det. O vackra Gullbergskajen var med. Där hamnar jag allt som oftast när jag ska ut o gå. Hade min kamera varit vid lite mer liv än vad den är så hade nog kajen fått sig en omgång.

Hellström o Svt lyckades också göra att jag glömde bort maten i ugnen. Det blev väl lite mer lagat än jag tänkt mig...
Men vad fan gör det? Det är ju bara jag som ska äta.


Och nu. Ska jag sova. För min säng äger i skönhet.

Efter ett par glas skumpa på jobbet ansåg vi att det var en fantastisk fredag och att vi verkligen borde sluta lite tidigare idag.

Hängde lite inne på Timmys butik som vanligt. Jonas kom också dit, och vi gick ut för o spendera hans lön på en kofta som tydligen inte fanns. Så han fick vara rik i några dagar till.

Göteborg en lönefredag är lite som autobahn. En autobahn fullt av goa o glaa gubbar (och damer, icke att förglömma) som studsar runt mellan butiker. viftar med handväskor och jagar en med barnvagnar. Allt för att snabbast rensa kontot från den värsta bördan.


Ja, jo!
Lillebror är på besök. Eller storebror. Eller vem av oss som nu är vad...
Vi har under kvällen lyckats åstadkomma norra Europas godaste fläskfilé.
Filé a la Stenberg-Schentz. Typ. Känn på den ni.

Tacos.
Sex and the City.
Peptalk och lite choklad på det.
Kan en onsdag bli mer brudigt?

Dagens ängel.
Linda.

Motivering:
Linda har lyckats med det omöjliga. Hon har med hjälp av frisörsaxen befriat Agnes från slitet hår utan att Agnes blivit varken arg, ledsen eller förbannad. Istället känner sig Agnes totalnöjd med att kunna dra en hand genom håret utan att fastna i ett skatbo när tio cm återstår. Som grädde på mosetoch pricken över i:et lånar hon också ut sin Sex and the City-box till Agnes. Något som uppskattas så till den milda grad.

Som sagt.
Allt jag tar i går sönder.
Kameror. Mobiler. Förhållanden. Dock har min cykel överlevt X antal nätter utanför Gbg Central vilket är ett mirakel.

Gick in på Telenor idag igen. Och tyckte att dem skulle laga min mobil igen. Eftersom den inte ändrat sig ett jota sedan jag fick tillbaka den sist.
- Men. Din mobil är ju fuktskadad. Har ingen sett det här?
- Nej jävla Telenornissar. Det har ingen sett.
- Nej, sånt lagar vi inte. Tyvärr.
- Jag har ju inte badat med den direkt.
- Nej, men det räcker att du svarar i den när det regnar.
- Jaha, då kan man aldrig mer prata i mobil i Göteborg då.

Vilken bra kväll. Och lång!
Jag kom hem efter jobbet och dog i ungefär fyra minuter.
Sen tvingade jag på mig träningskläder och peppade mig själv att "jag orkar springa lite lite pyyyttelite iallafall".
Plötsligt hade jag sprungit i 50 minuter. Jag är lika stolt som Henke var härom dan.
Franz Ferdinand sjöng för mig hela vägen. Varför har jag inte lyssnat på dem på så länge? Skandal var ordet.

In i duschen o skynda sig för o hinna se Äntligen Hemma.
Prata med mamma i min mobil som fortfarande är dum i huvudet trots tre veckors lagning.
Ni är ju strålande Telenor. NOT.

Sen fram med nya målarduken o poff så var jag igång.
Det kommer stå mig dyrt det här målarrycket jag har just nu. Och InEx kommer njuta till fullo.

Well. Imorgon är det en ny arbetsdag o jag är (tro det eller ej) full av energi!



Nån som har lust att komma hem o tvätta lite åt mig?
Vi har en fantastiskt inspirerande tvättstuga.

Oj. Man upphör aldrig att förvånas.
Vad mycket svordomar jag kan!
Jag har ett bedårande stort ordförråd märkte jag, och Jonas, som fick lyssna.
(Jag hade bjudit över honom på vår special-thaimat så jag var inte bara tråkig).

Dock fick återigen det fantastiskt Färjan mig på andra tankar.
"Jag tar med en ispåse!"

Nu ska jag snart gå o lägga mig i ångorna från lim efter mitt kvällspyssel, och vitlök för min granne lagar tydligen mat.
Med mig i sängen har jag Nikki, Tommy, Vince och Mick.
Förhoppningsvis ska detta göra att jag sover bättre än förra natten.
Jag var jagad av en skitfarlig taxichaufför hela natten. Han hade bil, och jag hade cykel så jag var rejält trött när jag vaknade efter en hel natts trampande. Puh.

Tadaaa!
För första gången någonsin har gänget bestämt vad som ska hända på nyår.
I god tid innan det är dags för skumpan att öppnas och raketerna att avfyras.

Gänget drar till fjällen!

Stugan är bokad. Bra jobb där Josse o Kalle!
Nu vill jag bara att Gud, John Blund eller nån annan fixar snö och sol.

Sak nummer två jag ser fram emot nu är tjejkvällen i Linköping.
Bara några veckor kvar.
Fint.


PS.
Varför föddes inte jag lika känslokall som grabbarna i Mötley Crüe? Det verkar ju så sjukt smidigt emellanåt.