headbang

... som skriver till mig.
Lasse kära lasse. Jag saknar dig. Kom tillbaka från luffen snart nu.

Min bror är myndig. Det innebär att hur mycket mamma och pappa än tjatar på Oscar så kan han säga "Hof", rycka på axlarna och gå därifrån. Han kan titta på dem, le, skaka lite långsamt på huvudet och göra precis vad fan han vill.
Det gör mig inget.
Det som oroar mig är mer det faktum att han faktiskt är stor.
Eller, stor o stor men... jag var sjukt stor när jag var 18. Om jag ska tro mig själv.

Nu är jag 21 år, 6 månader och 3 dagar. Och beter mig som.... 8, kanske 9 år.
Startade morgonen med att kasta havrefras på Oscar. Han tittade uppgivet på mig. Plockade upp några havrekuddar från köksgolvet och kastade dem i soptunnan.

Idag drack vi kaffe tills kroppen skakade.
Vi satt på Rådhuset tills småfåglarna flaxade för nära oss, allt för att få resterna av vår delade kanelbulle.

Jag lånade kläder av Oscar enligt den sedvanliga proceduren:
 "Oooscar, kan jag ta dem här elle?"
(en suck hörs) "Aaaja, har du inga egna eller?"
"Nepp! Tackaaaar."



Nu ska han tydligen ta över datorn också.
Godnatt.