get ready.
okej.
jag maste avreagera mig lite.
ni far ursakta.
jag har en ny housemate.
ahmet. fran turkiet som bor i moskva.
inget fel med det.
igar:
jag var varldenssnallasteagnes och gick upp extra tidigt for att hjalpa 34 arige ahmet, med skjorta nedstoppad till knana, till skolan. thank you thank you... jaja. du ar valkommen.
anyway. receptionen var inte oppen. vilket innebar att jag fick visa honom runt och vara trevlig-ny-kompis.
ahmet borjar prata om att han inte hittat ratt kvinna i livet. att han saknar det. sen fragar han om min alder. om jag har pojkvan. blablabla. inget fel med det heller.
jag lamnar ahmet och gar till min lektion.
innan det ska han ha mitt telefonnummer. sure bacon, ta det.
pa kvallen har han kommit fram till att hans rum ar for litet.
sa han ska fa mitt och jag ska flytta till ett annat. okej. jag bryr mig inte.
ahmet vill ocksa garna veta vart narmaste butik ar. jag pekar.
"det ar bara att ga vanster, tva minuter. superlatt!".
"can you show me? go with me?"
FUCK NO
"Of coooourse!"
Sa jag gar med honom.
han koper multivitaminjuice till mig. ser jag undernard ut?!
sen pratar han och pratar och ser ut som ett russin nar han skrattar och pratar och fnissar och...gah!
well. efter att ha lamnat kara ahmet i hans rum stanger jag in mig i mitt. da ringer han. ar han dum pa riktigt?
jag latsas vara dov.
pa morgonen forsoker han fa i mig sitt iranska brod. nej tack.
jag ater hellre halv-toastad toast.
rusar upp i mitt rum for att kanske fa promenera ensam till skolan.
pang. dorren slar igen. ahmet har gatt. kusten ar klar.
ring ring ring. okant nummer.
"yes...?"
"Oh HI AGNES IT'S AHMET!"
"eh..."
"I'm outside. can we walk together? come down!"
(YOU WISH MAN.)
"I'll be right there".
Jag onskar ibland att jag var en ond manniska.
Har jag sagt att Vera i min klass har fotografiskt minne?
Jag tycker det ar fantastiskt. Hon minns allt. Som foton.
"Jag ser saker. Ogonen tar foton. Sen jobbar hjarnan, och jag har en produkt."
Ikvall ar det bio. Snart maste jag ata.
Forst ska jag se till att inte ahmet ar i narheten.
jag maste avreagera mig lite.
ni far ursakta.
jag har en ny housemate.
ahmet. fran turkiet som bor i moskva.
inget fel med det.
igar:
jag var varldenssnallasteagnes och gick upp extra tidigt for att hjalpa 34 arige ahmet, med skjorta nedstoppad till knana, till skolan. thank you thank you... jaja. du ar valkommen.
anyway. receptionen var inte oppen. vilket innebar att jag fick visa honom runt och vara trevlig-ny-kompis.
ahmet borjar prata om att han inte hittat ratt kvinna i livet. att han saknar det. sen fragar han om min alder. om jag har pojkvan. blablabla. inget fel med det heller.
jag lamnar ahmet och gar till min lektion.
innan det ska han ha mitt telefonnummer. sure bacon, ta det.
pa kvallen har han kommit fram till att hans rum ar for litet.
sa han ska fa mitt och jag ska flytta till ett annat. okej. jag bryr mig inte.
ahmet vill ocksa garna veta vart narmaste butik ar. jag pekar.
"det ar bara att ga vanster, tva minuter. superlatt!".
"can you show me? go with me?"
FUCK NO
"Of coooourse!"
Sa jag gar med honom.
han koper multivitaminjuice till mig. ser jag undernard ut?!
sen pratar han och pratar och ser ut som ett russin nar han skrattar och pratar och fnissar och...gah!
well. efter att ha lamnat kara ahmet i hans rum stanger jag in mig i mitt. da ringer han. ar han dum pa riktigt?
jag latsas vara dov.
pa morgonen forsoker han fa i mig sitt iranska brod. nej tack.
jag ater hellre halv-toastad toast.
rusar upp i mitt rum for att kanske fa promenera ensam till skolan.
pang. dorren slar igen. ahmet har gatt. kusten ar klar.
ring ring ring. okant nummer.
"yes...?"
"Oh HI AGNES IT'S AHMET!"
"eh..."
"I'm outside. can we walk together? come down!"
(YOU WISH MAN.)
"I'll be right there".
Jag onskar ibland att jag var en ond manniska.
Har jag sagt att Vera i min klass har fotografiskt minne?
Jag tycker det ar fantastiskt. Hon minns allt. Som foton.
"Jag ser saker. Ogonen tar foton. Sen jobbar hjarnan, och jag har en produkt."
Ikvall ar det bio. Snart maste jag ata.
Forst ska jag se till att inte ahmet ar i narheten.
Kommentarer
Postat av: Papparazzi
Det låter som du träffat Plåster-Ahmet? Ikväll ska jag spela poker, imorgon blir det bokmässan utan dig, nästa år får du hålla dig hemma då!
Postat av: Mikaela
Hahahahaha, stackars stackars agnes! Han friar garanterat till dig inom en vecka? ;) Kom på först idag mitt smartass, att du säkert skriver om london i din blogg. Klart att du gör! Så nu har jag suttit o läst alla londoninlägg, verkar guld :) :) Puss på dig!
Postat av: madde
hahaha! jag tycker lite som ahmet dock..han verkar ju jätte-ensam=(
Postat av: fia
haha. fasen vad jobbig manniska! oh agnes. snart kommer du hit. nar kommer du? har allt lost sig? kreeem.
Trackback