headbang

Det finns alltid nåt att fira.

Här listar jag sex av dem:
Bröllop.
25-årsdag.
Student.
20-årsdag.
Midsommar.
25-årsdag igen.


Oj vilket viktigt inlägg.
Jag dör av viktighet.
Tur att jag skrev ner det.


Hade kunnat skriva massa mer intresanta grejer.
Men jag orkar inte. För jag har sprungit med Staffan. Och jag dog av trötthet.
Så jag orkar inte skriva.
Serru.

Det finns tre ord jag utnyttjat till dess maximala gräns om och om igen de senaste månaderna.
Det tre magiska orden är som följer:

Jag.

Vet.

Inte.




Min hjärna jobbar som när Toast Titanium bränner skivor eller som den där platta-till-asfalten-maskinen som hoppar utanför mitt fönster på morgonen.
Som en skön mixad smoothie av dessa skulle man kunna säga.
Råmixad.


Ööööheeeerrrrrrn! Wroom. Boom Wromwrooom!

Återkomsten.

Vardagsglädje:
Röd tandkräm så skummet blir rosa.

Kvällspromenad:
Maskro... Hrm. Näckrosdammen med Henke.

Kvällsfilm:
Der Baader Meinhof Komplex?

Jag orkar inte drömma mer nu.
Herregud. Min hjärnan blir som ett överkokt ägg.
Snälla Freud eller vem som nu styr mina tankar nattetid.
Lägg av för fan.


Tackar.

I högtalarna:
La Cienega Just Smiled - Ryan Adams

Vilken hänghelg det varit. Grillhäng. Hagahäng. Innegårdshäng. Soffhäng. Tapashäng. Kroghäng. Gåruntigöteborghäng.

Kanske skulle man ta och hänga i sängen  lite också?
Klockan säger att det är dags.

Bara en låt till:
The Sound of Silence - Simon & Garfunkel




Godnatt runt om i världen.

Jag hade i natt århundradets märkligaste dröm.
Jag kommer tyvärr bara kunna ge er en millisekund av allt som hände, men det räcker nog för att förstå hur logisk den var.

Det var jag och "hela gänget".
Hela drömmen gick ut på Stellan. Stellan Skarsgård. Allas vår Stellan var någon form av Gud. Han var en röst som gick ut i mikrofoner över hela världen. Vi var i en märklig värld, allihopa. Vi hade ett mål. Ett syfte. Vi skulle klara olika uppgifter och utmaningar (tänk Robinson för att få fortsätta leva i stort sett. Och mannen som delade ut utmaningarna var ingen mindre än... just det. Stellan Skarsgård.

Alla fick göra sina uppgifter. Plötsligt är det min tur.
Jag tar ett steg framåt. Jag är ensam. Ute i ett mörker.

"Okej Stellan, jag lyssnar!" ropar jag ut i intet.

Stellan ger mig då min uppgift:
Jag ska plantera orkidéer, med ögonbindel.

Så jag sätter igång att gräva i ett trädgårdsland som plötsligt uppdagas framför mig.
Efter en stund kommer jag underfund med en bra plantera-orkidéer-teknik. Man kan känna sig fram till vart man ska gräva en grop och orkidéerna är väldigt lätta att få ner. Så det går förvånansvärt bra.

Efter en stund ställer jag mig upp och borstar av mig jorden.
"Okej Stellan. Jag är färdig" ropar jag.
Han Stellan-mumlar något.  Jag hör inte vad han säger.

Jag kommer i allafall fram till att min nästa uppgift är att simma under vatten. I ett träsk.
Jag ska leta efter något som Stellan har gömt... Vad, det vet jag inte än.
Men jag simmar.
Och jag vaknar.


En fantastisk dröm på många sätt.
Inte varje dag man får snacka med en man som skapa de mest fantastiska söner. Men vart ville han komma med min orkidéplantering egentligen?

Jonas är hemma och jag är lite mer hel än för några dagar sedan. Gött mos är ordet.
Nu får ingen åka bort på ett tag tycker jag.


Nyaste nytt är att Solen blivit kidnappat av Vinden.
Attans bananer.
Dock funkade Pusterviks uteplats tills solen gömde sig bakom Folkets Hus.
Då var det dags att gå hem och städa. Och inte få nån tvättid.
Skräll.

I vår familj har vi alltid dragit liknelser med fotboll. (Ibland handboll)
"Ja men Agnes, det är ungefär som att bänka...."
"Precis, som om någon får ett gult kort och ändå..."
"Ja, öppet mål och missar liksom!"

Så låter det. Eller. Pappa framför allt, när han förklarar något.
Det är ofta ett väldigt bra sätt att se på saker. Genom en fotbollsspelares ögon. Eller en domares. Eller en målvakts eller... Ja. Ni fattar nog.

Dit jag vill komma är att min kära pappa gillar fotboll. Det fick han även visa i Resumé här i veckan.
Nedan listar han fem män, vars namn klingat i mina öron så länge jag kan minnas. Jag gillar pappa!