headbang

vi tackar zlatan för ikväll.
ett mål. i lagom tid.
i landet lagom.

Men åh.
Jag sover.
Sluta bröta runt.

Bottenvåning. Tunna väggar. Och ett soprum med för små dörrar.
Don´t try this at home kids.

Idag var vi på gala.
Guldbärsen korades och hela klassen var där.
Det var glitter, glam och skumpa.

Eller ja...

Det var klassrum, bärs och Berghs.

Men. Gala var det.
Arbetsprover visades. Inspiration utbyttes. Idéer hyllades. Priser utdelades och applåderna ville aldrig sina.

Nu överväger jag om jag ska sova. Eller bara försöka sova.
Kanske en film kan skingra tankarna och få kroppen att fatta grejen med att det blir natt.
Att mörkret har ett syfte, att sängen har en funktion...


I´ll give it a try.

Jag kommer aldrig sluta förundras över att man så ofta vaknar två minuter innan klockan ringer.

Vad vore väl livet utan en skön playlist?
Just det. Som en OLW påse utan chips.
Inte så jäkla häftigt va?

Jag har skjutit på min egen gå-och-lägg-dig-tid ett bra tag nu.
Tio var sagt. Eftersom jag vet att det alltid blir elva.
Klockan blev elva.
Och sen gick det bara utför.
23.51 skriker hon ut nu.
Och känner jag mig själv rätt så kommer jag inte somna på en stund.

Listan "soft" spelar.
Omåttligt fin musik.
Vad sägs om godingar som Brett Dennen, Imogen Heap, Carla Bruni och Fionn Regan?
Jag får nog ge er ett smakprov.
God natt världen.

Hur fint kan det bli?

The Green Mile.
Kvällen underhållning.

En dragig utekväll med Berghs igår gör mig värd soffan idag.

Lyckades även få en liten sightseeing i stan idag, det tacka jag extra för.

Imorgon går de två Schentz samman för att ha en heldag ihop.




Jag tror jag gillar Sthlm.

Snabbt har det gått.
Vi har ändrat, ångrat, bytt, gått tillbaka, fixat, pysslat, funderat, övervägt, tagit bort, lagt till...
Det är dags för presentation.

Kul hade vi iallafall!

Nu kör vi.

Jaha. Då var jag här.
Och det var ju tydligen inte alls så otäckt som jag trott.
Nervositeten dog ut ganska fort när vi samlats alla nya tllsammans.
Allt och alla verkar fruktansvärt bra. Klassen verkar störtskön, lärarna underbara, och tvåorna tar hand om oss så fint.

Information, information. Teambuilding för hela slanten. Presentationer, sånger, kamerabikt, luncher och mingel med tvåorna. Det är svårt att inte gilla det.

Snart ska jag bara krypa ner i sängen. Läsa och smälta dagen.
Imorgon väntar första briefen.
Wooo!



Först. Ännu en kopp honungsvatten så jag imorgon även kan kommunicera med mina klasskompisar.
"Vad sa du?" har jag hört för många gånger idag.
Kära Way Out West röst. Ge dig nu va?

Eller. Kväll 1 kanske.

Efter att ha tagit farväl av Göteborg med en hejdundrande Way Out West-festival omgiven av alla nära och kära fick en fika i vackraste Haga i underbart sällskap, bli det sista jag gjorde.

Sedan en het tågresa och släpande av väskor.
Och nu sitter jag i Potts soffa. Redo att sova, för att möta måndagen och mina blivande klasskamrater.

Fortsättning följer.

Vad fint det är att upptäcka att det finns goda människor där ute.
Tack bartendern på Deja Vu som bjöd mig och Linda på allt vi drack i kväll, och som ordnade alkoholfira vitaminbomer till en krasslig Agnes.



Det är inte varje dag männikor är goda utan att få något för det själva.
Utom en Dagens Ros på en blogg då.

Mer film, mer film.

Denna gången om Edie Sedgwick och  Andy Warhol. Mannen i mitt liv.

------------------------------------------------------------------------------------

Dagens fråga lyder:
Varför har det regnat i Göteborg, när resten av världen har högsommar?
Va? Varför?!

Ett filmtips till er alla:

Åh.
Attans.
Idag är första dagen på ett halvår som jag inte kommer få se Hannah.




En jävla skitdag, det är min åsikt.

Man vaknar på morgonen och funderar...
Hade jag verkligen kul igår?!

Man går in på internet och får svaret:
Ja, jag hade tydligen jävligt kul!

...inside the box.

Dagen i bilder:







Och Lasse:
Jag bor kvar. Mitt namn finns kvar.
Men jag flyttar till Sthlm den 16:e.

Var antagligen i Barcelona när du ringde på.
Ringas igen? Ja. Jaja!

Så sakta packas flyttkartongerna.
Långsamt fylls viktiga papper i...
Om två veckor har jag:
Ny adress.
Ny klass.
Ny stad.
Nya grannar.
Samma dialekt.


Det är betryggande att Skövdestatistiken i Stockholm ökar.
Alla ska med!

Kära alla i Göteborg.
Följ med mig också.
För annars tror jag minsann att jag dör av längtan efter goa gubbar där uppe.

Tacos.
Finns det någon mer given mat?
Någon mat som så ofta får avsluta meningen:
"Annars kan vi ju alltid käka..."

Nej.
Just det.

Dock finns det flera olika sorters tacos.

Familjetacos en fredag kväll. (Det går fort, det är smidigt och man behöver inte fundera på vad man ska laga)
Tjejgängstacos (vanligtvis inkl. rödtjut. Perfekt för utdragna skvallermiddagar)
Första-dejtentacos (Alla gillar alltid tacos och det är en strålande maträtt att fixa ihop tillsammans. Hackar du gurka så skär jag tomaterna)


Ikväll tänker jag satsa på det mellersta alternativet.
+ allsång verkar det som.

Hey ho let´s go.

Tack vare facebook (eller rättare sagt Björn och Simon) fick jag reda på att Pete Doherty spelar i Sthlm så nu äger jag en stycket vacker biljett.

I natt sover jag gott i min flicksäng.